Att vara ”typ bonde”

Jag höll föredrag häromkvällen. Om VARFÖR? och HUR? Jag berättade om mardrömmar och drömmar som motiverar mig och vad som styr mina val i odlingen och företagandet.

Vi var ett helt gäng som tillsammans delade med oss under rubriken ”Jag vill bli typ bonde” arrangerat av Yesbox. Det är ju många bitar som ska till för att hjulen ska rulla, och emellan oss hade vi olika ingångar i ämnet. Jag fokuserade på hjärtat.

Mardrömmen

Bild: https://www.stockholmresilience.org/research/planetary-boundaries.html

Maten som vi äter är en betydande del till varför de planetära gränserna passeras, en efter en. Hänsynslöst resursslöseri satt i system. Konstgödsel, svinn, avskogning, monokultur, fossila bränslen, bekämpningsmedel… och så vidare, listan är lång. Därtill allt lidande som drabbar människor och djur. COP30 pågår just nu, där en av 25 deltagare är fossillobbyister (vilket är rekordmånga) och Sveriges regering är kvar hemma. Mörkret!

Drömmen

Det vidunderliga, helt fantastiskt och underbara att så ett (många!) frö och se det gro, växa, blomma och ge frukt, sedan sloka, ge vika för att förmultna till näring och jord. Att ha allt detta i min vardag! Tro på att det går. Resurserna som kommer ur odlingen ska vara större än de som går in.

Fästa blicken

Men HUR navigera för att inte förgöras av arbetsuppgifter som aldrig tar slut? Stress över pengar och tid? Kunder och PR? Ständigt aktuella frågor och jag visade siffror på årets arbetstimmar och omsättning – med fasta övertygelsen: Det är helt okej, och 2025 är inte året jag peakar.

I vardagen och utvecklingsarbetet lutar jag mig mot en eminent samling odlare som blivit mina vänner. För ett tag sedan hade vårt lilla odlargille* höstsamling för att gå igenom året som gått. Framgångar och bakslag? Överraskningar, lärdomar? Vad är jag bra på, vilka brister har jag? Alla kör sin grej och så vänder och vrider vi tillsammans, ställer jobbiga frågor och stöttar, får tips och firar varandras segrar. Förutom att det är så jävla fint, så är det också otroligt effektivt och utvecklande.

Vi återkommer hela tiden till: Vad tycker jag är roligt? Vad behöver jag i min vardag för att den ska kännas meningsfull? Vad är viktigt för att jag ska må bra i kroppen? Svaren kan vara allt från att investera i nya verktyg – jobbet blir roligare om man inte går av på mitten! – eller strunta i en säljkanal som faktiskt kostar mer än den smakar. Så att man verkligen får njuta av de där drömmiga ögonblicken, istället för att jagas av mål som inte är satta av en själv!

Ja, ungefär det var det som jag försökte förmedla den där regniga novemberkvällen i Gamlestan. Tack alla som var där för engagemang och många frågor! För vi behöver bli fler som ”vill bli typ bönder”, och framförallt fler som vill fortsätta vara det!